Regeringens förslag till höstbudget innehĂ„ller en ”unik satsning” pĂ„ ingenjörer. Men exakta mĂ„ltal saknas – varför? ‱ Ny Teknik intervjuar utbildningsministern.
Regeringens förslag till höstbudget innehĂ„ller en ”unik satsning” pĂ„ ingenjörer. Men vad Ă€r det regeringen vill uppnĂ„, och rĂ€cker de ökade anslagen för att rĂ€dda ingenjörsutbildningarna? Varför saknas mer specificerade mĂ„l?

– Det hĂ€r Ă€r en ödesfrĂ„ga för Sverige, sĂ€ger utbildningsminister Mats Persson (L) i en intervju med Ny Teknik.

NĂ€r Mats Persson intervjuades av Ny Teknik i februari pratade han mest om hur grundskola och gymnasium ska förĂ€ndras för att Sverige ska fortsĂ€tta att vara ett ”ingenjörsland”. Den hĂ€r gĂ„ngen handlar frĂ„gorna om höstbudgeten och det ”ingenjörspaket” som till viktiga delar Ă€r riktat mot den högre utbildningen.

Bland förslagen (se mer i faktaruta) finns tusen nya platser till civilingenjörsutbildningar och, pÄ sikt, ett Ärligt tillskott pÄ 305 miljoner kronor för att boosta ingenjörsprogrammens urlakade anslag.

– Man har tagit ingenjörerna för givet, nu Ă€r det slut med det, sĂ€ger Mats Persson nĂ€r han slagit sig ner för intervjun framför sin pressekreterares mobilkamera.

Komplimanger riktade mot ingenjörer flödar. Ingenjörer Ă€r ”för Sverige vad oljan Ă€r för Norge” och de Ă€r ”vĂ„r tids hjĂ€ltar” som ska ”lösa klimatproblemen”, Ă€r nĂ„gra av sakerna som Mats Persson sĂ€ger under intervjun.

Men det Àr trubbel i den svenska ingenjörsfabriken: en kronisk brist pÄ ingenjörer ackompanjeras av utbildningar dÀr hÀlften av studenterna hoppar av och den lÀrarledda tiden Àr betydligt lÀgre Àn i jÀmförbara europeiska lÀnder. FrÄgan Àr om Mats Perssons ingenjörspaket kan lösa problemen.

Vilka Àr de övergripande mÄlen med er satsning?

– Att Sverige ska leva upp till att vara ingenjörslandet Sverige, ett land som utvecklar de modernaste produkterna och den senaste tekniken och tjĂ€nsterna och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt löser klimatkrisen.

Vad Àr de konkreta mÄlen ni satt, vilka enskilda resultat vill du se?

– PĂ„ lĂ„ng sikt Ă€r det att fĂ„ betydligt fler barn att intressera sig för matematik. Men vi kan inte vĂ€nta pĂ„ att min sexĂ„ring ska vĂ€xa upp och vĂ€lja att bli ingenjör utan pĂ„ kort sikt mĂ„ste vi göra en insats. DĂ„ handlar det om att fler ska vĂ€lja ingenjörsutbildningar och att fĂ€rre ska hoppa av.

”Viktigaste Ă€r att fĂ„ upp kvaliteten”

Hur stor andel av studenterna ska ta examen och hur mycket bör den lÀrarledda tiden ha ökat för att du ska vara nöjd med utfallet av er satsning?

– Det viktigaste Ă€r att fĂ„ upp kvaliteten och att fĂ€rre hoppar av. Det Ă€r vĂ„rt fokus men nĂ„got exakt mĂ„ltal har vi inte satt upp. DĂ„ Ă€r alltid risken att det börjar fibblas med statistiken i stĂ€llet.

NÀr kommer studenter att mÀrka av att det blir mer lÀrarledd utbildning?

– Redan kommande Ă„r kommer det att mĂ€rkas. Det hĂ€r Ă€r ju nĂ„got som lĂ€rosĂ€tena har efterfrĂ„gat vĂ€ldigt lĂ€nge och varit oerhört bekymrade över. SĂ„ vi rĂ€knar med att det hĂ€r kommer att fĂ„ effekt direkt. Sen Ă€r det klart att det tar viss tid att bygga ut och hitta och nĂ„ full kompetens.

Enligt regeringens förslag ska anslagen till ingenjörsutbildningarna öka med 305 miljoner Ärligen frÄn och med 2026.

Ny Teknik har tidigare berÀttat att en rapport frÄn Sveriges Ingenjörer (SI) visat att ingenjörsutbildningarna tappat 40 procent av sina anslag sedan 1994. SI:s samhÀllspolitiske chef, Johan Kreicbergs, Àr nöjd med regeringens höstbudgetsatsning men pÄ frÄga frÄn Ny Teknik sÀger han att det, medrÀknat tekniska effektiviseringar sedan 90-talet, skulle behövas Ärliga tillskott pÄ mellan 600 och 900 miljoner för att vÀga upp vÀga upp det 40 procentiga tappet.

fakta

Regeringens satsning pÄ ingenjörer

Detta Àr regeringens förslag till höstbudgeten.

Höjd ersĂ€ttning till lĂ€rosĂ€tena per ingenjörsstudent för att höja kvaliteten pĂ„ utbildningarna. Sker med stegring – 100 miljoner kronor till 2024, 200 miljoner till 2025 och 305 miljoner frĂ„n och med 2026.

2 500 nya utbildningsplatser. HÀr tillförs medel som berÀknas rÀcka till tusen platser platser pÄ civilingenjörsutbildningar pÄ grundnivÄ och tusen kursplatser pÄ avancerad nivÄ. Utöver det pÄ 500 platser till basÄrsutbildningar.

Satsning pÄ batteriforskning: 45 miljoner kronor ska stÀrka forskning och utbildning inom elektrifiering och batteriteknik i Uppsala, Lunds och pÄ Chalmers.

Regeringen vill Ă€ven ge fortsatt stöd till skolutvecklingsprogrammet ”Naturvetenskap för alla (NTA), stĂ€rka medlen till det sĂ„ kallade TekniksprĂ„nget, samt en tvĂ„Ă„rig satsning pĂ„ det fjĂ€rde tekniska gymnasieĂ„ret som leder till gymnasieingenjörsexamen.

KĂ€llor: Utbildningsdepartementet, Pressekreterare Agnes Eklund.

JÀmfört med den berÀkningen sÄ lÀgger regeringen mindre Àn halva beloppet, hur landade ni pÄ just 305 miljoner?

– Exakta nivĂ„er kan man alltid diskutera men riktningen Ă€r vĂ€ldigt tydlig hĂ€r. Och det Ă€r att det Ă€r en vĂ€ldigt stor satsning och det Ă€r första gĂ„ngen pĂ„ 15 Ă„r som den hĂ€r ersĂ€ttningen höjs. VĂ„r bedömning Ă€r att det hĂ€r Ă€r vad som krĂ€vs för att fĂ„ upp kvaliteten.

MÄnga hoppar av civilingenjörsprogrammet

Vad innebÀr höjd kvalitet, och hur kommer ni att mÀta förbÀttringarna?

– Den allmĂ€nna inriktningen i den kommande forskningspropositionen kommer att ligga pĂ„ mer excellent forskning. Den planeras att presenteras nĂ€sta Ă„r, men utvecklingen gĂ„r sĂ„ snabbt nu att vi inte vĂ€ntar in den utan agerar redan nu.


Mats Persson (L), utbildningsminster. Stina Stjernkvist/SvD/TT

Ni föreslĂ„r 2 500 nya utbildningsplatser varav cirka tusen pĂ„ civilingenjörsprogram. Är det lönt med tanke pĂ„ att hĂ€lften av de som redan gĂ„r inte klarar utbildningen?

– Det Ă€r en mycket bra frĂ„ga. Vi har landat i att vi behöver göra bĂ„de och. Vi behöver bygga ut kvaliteten men ocksĂ„ antalet platser. För att inte tumma pĂ„ kvaliteten sĂ„ gĂ€ller ökningarna de lĂ€rosĂ€ten som har mycket stort söktryck och fullbelagda utbildningar, sĂ€ger Persson och syftar pĂ„ utbildningarna pĂ„ Chalmers, i Lund och i Uppsala.

Även det nya omstĂ€llningsstudiestödet har fĂ„tt en knaggligt start nĂ€r CSN inte hunnit med handlĂ€ggningen. Fler Ă€n 30 000 ansökningar har inkommit men i augusti hade endast drygt 3 500 personer beviljats stöd. Med nuvarande resurser berĂ€knar CSN att tvĂ„ av de tilldelade 2,8 miljarderna för 2024 kommer att lĂ€mnas outnyttjade.

Har omstÀllningsstudiestödet varit en misslyckad reform hittills?

– Nej, den Ă€r i sin linda. Det hĂ€r Ă€r en av de mest moderna arbetsmarknadsreformerna som finns i vĂ€rlden och det Ă€r nĂ„got vi ska vara stolta över. Men vi visste att den inte skulle fungera till hundra procent frĂ„n dag ett.

CSN ville ha regellÀttnader plus 250 miljoner kronor för att klara sitt uppdrag, ni gav 110 miljoner. Varför sÄ mycket lÀgre?

– VĂ„r bedömning Ă€r att det hĂ€r Ă€r ett rejĂ€lt tillskott som kommer att ha stor effekt, sĂ€ger Mats Persson som Ă€ven menar att planerade regelĂ€ndringar kommer att bidra med en stor del av effekten.

Även hĂ€r Ă€r det enligt Mats Persson svĂ„rt att sĂ€tta konkreta mĂ„l för kortade köer eller antal beviljade ansökningar.

Hur vÀl ska detta fungera för att du ska vara nöjd, ska alla exempelvis hinna fÄ svar innan terminen börjar?

– Vi vill ju ha sĂ„ snabb handlĂ€ggning som möjligt. Att den som söker ska fĂ„ besked före utbildningens start Ă€r naturligtvis mĂ„lbilden.

Du sÀger ofta att Sverige ska vara ett ingenjörsland, vilken politik Àr att vÀnta frÄn dig och regeringen pÄ det hÀr omrÄdet i framtiden?

– Vi kommer att ta fram en STEM-strategi vilket Sverige, till skillnad frĂ„n vĂ„ra konkurrentlĂ€nder, inte har. Men nu lĂ€gger vi om politiken, det hĂ€r ska genomsyra hela regeringens arbete frĂ„n förskola upp till forskarutbildning, sĂ€ger Mats Persson.